Äta eller ätas i Göteborg

Förra veckan var det både filmfestival och manusutbildning i Göteborg. Missade den omskrivna kannibalfilmen Raw, men såg isländska Heartstone, en Brokeback Mountain för unga vuxna. Men mest av allt såg jag Göteborg. Och åt. Dock inte människokött.

Jag som är uppvuxen i staden såg hur gamla paradgator gått i graven och nya uppstått. Tredje Långgatan har blivit med flera trevliga restauranger, kaféer och ett kulturcentrum där festivalen bjöd på öppna seminarier.  Vi i klassen minglade med FilmCloudKafé Magasinet första kvällen och där passade jag även på att äta mysig frukost med en kompis. En annan kväll åt vi middag på Made In China på samma gata, en restaurang mörk som en Rembrandt-tavla.

På Rosenlundsgatan hängde vi i Kultur i Västs lokaler och hade föreläsningar med manusförfattarna Malin Nevander och Åsa Lantz. Den forna horgatan har rustats upp och partybåten i kanalen verkar ha sjunkit för gott. Även här har trevliga restauranger flyttat in jämte Feskekörka. Jag testade bland annat Barabicu. Och ett stenkast därifrån, på Pustervik, föreläste manusförfattaren och dramaturgen Soni Jörgensen om karaktärers vilja och behov.  

En dag tog vi båten till Hisingen och hälsade på hos SVT Drama och Gothenburg Studios. Vi fick bland andra träffa manusförfattaren och tidigare Alma-studenten Jessika Janckert, som skrivit ungdomsserien #hashtag, inspirerad av Instagramupploppen i Göteborg 2012. Hon berättade om arbetet med serien och om att orka hålla kvar i ett projekt i uppåt fem år. Att skriva manus innebär ofta långa processer och projekt som aldrig blir av. Alltså, ett riktigt hårt arbete.

Kannibalskräckfilmen Raw, skriven och regisserad av Julia Ducournau, fick tydligen publiken både att svimma och kräkas i biosalongen i Göteborg. Att äta eller ätas, det är frågan? 

 Den här modellen hos  Emma & Malena  på Vallgatan heter förstås Håkan.

Den här modellen hos Emma & Malena på Vallgatan heter förstås Håkan.