Vad händer efter Girls?

Åh! Har precis sett det allra sista avsnittet av Girls. Utan att spoila för någon, den slutade så bra! Det var ett äkta indie-slut. Helt motsatt Sex And The Citys konventionella slut, serien som Girls jämfördes med då den börjades sändas för sex år sen. Fint att även få se specialavsnittet ”Final Chapter: A Good-Bye To Girls” som handlar mycket om karaktärerna och deras utveckling i serien.

Långfilmsdelen på Alma manusutbildning har precis börjat och jag funderar på vad jag vill skriva om. Vi kommer att hålla på och utveckla fram till och med december. Men redan i juni ska vi presentera våra idéer för en av de mäktiga långfilmskonsulenterna på Filminstitutet och få feedback. 

Jag vill gärna skriva om kvinnor och tiden runt 30. Alltså ungefär där serien Girls precis har slutat. Min inspiration är favoritfilmer som Last Days of Disco skriven av Whit Stillman (1998) och Bridesmaids skriven av Kirsten Wiig och Annie Mumolo (2011). Filmerna handlar om kvinnor som inte är de lyckade karriäristerna, som inte har kontakter, ett fint hem, är vrålsnygga eller har den perfekta pojkvännen. Ungefär som Girls.

Last Days of Disco och Bridesmaids handlar om vänskap. Om vänner som sviker och om vänner som finns där. Om avundsjuka och dåligt självförtroende. Och så handlar det om att resa sig ur askan. När du fått könssjukdomar, förlorat jobbet, gjort bort dig inför alla du känner och måste flytta hem till mamma.

Filmerna ger hopp. Hur jävligt det än är kan du komma ut på andra sidan. Och under tiden kan du skratta åt det. Jag älskar de här filmerna! För de handlar om de största rädslorna jag hade som ung. Att inte bli älskad, inte ha schysta vänner och inte få ett jobb.

De rädslorna kan vara en karaktärs drivkraft, eller hur?

 Lena Dunhams karaktär Hannah Horvath, rösten av en generation. 

Lena Dunhams karaktär Hannah Horvath, rösten av en generation.