Konst om konstvärlden

Som student vid en konstnärlig utbildning har jag haft huvudet fullt av konst under det senaste året. Det började med en djupdykning under första studieveckan, en slags omtumlande rites de passage, på Alma Löv Museum i Östra Ämtervik. På bilden ovan står jag på detta konstmuseum och presenterar mig själv och mina konstnärsdrömmar. Svettigt!

Vi pluggade mitt bland Lars Brunströms kopulerande kaniner, en dansande figur bland dockskåpsmöbler i en magisk installation av Sonja Nilsson och Max Streichers sovande jättar. Och backstage hemma hos familjen Broos där avgjutningar av konstnären Lars Lerins huvud vistades inför ett vernissage.

Jag ser fram emot en sista termin vid Alma manusutbildning i höst. Och så ser jag fram emot veckans släpp av konst om konstvärlden:

Långfilm! Svensk biopremiär av Ruben Östlunds omtalade The Square som utspelas i Stockholm. En satir om konstvärlden som har tilldelats Guldpalmen i Cannes, filmvärldens finaste pris. Delar av den svenska konstnärseliten är statister och några har roller. Galleristen Marina Schiptjenko spelar museichef och även konstkritikern Clemens Poellinger har en roll. Han skriver i SvD hur Ruben Östlund arbetat med konsteliten eftersom de, på kortare tid än vad en skådespelare kan repetera in, kan gestalta sig själva. Åratal av bekräftelse i konstvärlden skapar en typ av människa. Ruben Östlund har även castat en reklambyrå-AD för att gestalta en cynisk pr-strateg. I egenskap av copywriter på byrå har jag gjort en kortfilm tillsammans med Ruben Östlund. Jag hoppas att även reklambranschen (som alltid lånar av konsten) blir rejält häcklad.

Roman! Jag vill också läsa skådespelaren Evin Ahmads debutroman En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Den handlar om att komma från förorten till Stockholms dramatiska högskola på Vallhallavägen. Om att bli konstnär i privilegierade rum där sociala koder och klass har betydelse. Om jag hade haft möjlighet hade jag gärna köpt biljett till någon av Evin Ahmads fyra fester med film, boksläpp och gäster på Folkteatern i Göteborg. Som blivande debutant är jag djupt impad av arrangemanget. Hallå, vilken releasefest!

Tv-serie! Och så vill jag inte missa veckans avsnitt av tv-serien Younger. En komedi skapad av Darren Star och som utspelas på ett bokförlag i New York. Serien handlar om den fyrtioåriga ensamstående mamman Liza Miller som inte får något jobb förrän hon ljuger och säger att hon är tjugosex. Flera av birollerna är fantastiska. Till exempel Liza Millers vän och hyresvärd Maggie Amato, en konstnär som verkar ha haft sin storhetstid. I femte avsnittet i säsong 4 åker Maggie på en riktig blåsning av en yngre up and coming konstnär med ett enormt kapital. Både kulturellt och ekonomiskt. Maggies hämnd är suverän och hamnar förstås i tidningen. Heja Maggie!

Följ mig på Facebook om du vill ha nästa inlägg i din feed!