Manusförfattarutbildning

Det jag saknat allra mest

Livet som manusförfattarstudent har varit omväxlande. De veckor vi träffats i Sunne, Stockholm, Göteborg och Berlin har varit oerhört intensiva. Så många människor, möten och händelser att jag efteråt exploderat av intryck och behövt dra mig undan.

Men sista terminen vid Alma manusförfattarutbildning har mestadels bestått av eget arbete på kammaren. I mitt fall koncentrerat skrivande vid köksbordet. Långfilmsmanus och ljudbokserie. Efter fyra månader solo saknar jag människor. Alltså, verkligen!

Därför är jag väldigt glad att jag har fått praktik som startar idag, på ett kontor fullt med kreatörer. Inte nog med det. Det verkar finnas en annan kontorsplats för mig att låna i januari när utbildningen är slut. Med kaffe, människor och allt. Världens bästa och mest oväntade present!

Följ mig på Facebook och få nästa inlägg i din feed!

Bilden på mig ovan i ett ensligt konferensrum är skapad av konstnären Anna Kleberg. 

Pitch på Filmhuset

Just nu pågår sista träffen med min klass på Alma manusutbildning. Redan i torsdags fick vi gå upp på scenen i Filmhuset vid Gärdet och presentera en idé för långfilm eller tv-serie. I publiken satt producenter, konsulenter, redaktörer och nya klassen som började i augusti. En final på utbildningen och första gången vi presenterade oss som manusförfattare inför publik.

I min yrkesroll som copywriter är jag van vid att presentera filmidéer, men det här var riktigt nervöst. En ny värld. En okänd arena. Stödet innan kom från min handledare som skrattat när hon läst mitt komedimanus. Jag tog fasta på hennes skratt. Jag kan få folk att skratta, jag är inte rädd... Och det gick bra! I jul är utbildningen klar och allt som återstår då är framtiden. 

Följ mig på Facebook och få nästa inlägg i din feed!

 Final på Alma manusutbildning! Jag presenterar min komediserie på scenen i Filmhuset. Foto: Per Bifrost.

Final på Alma manusutbildning! Jag presenterar min komediserie på scenen i Filmhuset. Foto: Per Bifrost.

Om Alma manusutbildning

Hur är Alma manusutbildning? Har fått en hel del frågor och delar gärna mina erfarenheter!

Alma manusutbildning är en unik konstnärlig utbildning med stark koppling till film- och tv-branschen. Grunden är en distanskurs med mycket teori samt uppgifter och skrivövningar på webben. Förutom detta får studenterna mötas under veckolånga träffar på olika orter i Sverige och även Europa. Träffarna består av studiebesök, workshops, föreläsningar, filmvisningar samt möten med manusförfattare, producenter, dramachefer, konsulenter, skådespelare etc. Utbildningen innehåller också praktik, handledda manusprojekt och möjlighet att pitcha idéer för branschen.
 
Jag tycker att utbildningen är fantastisk. Den är verkligen en resa och har förändrat mitt liv på många sätt. Hur jag ser på mig själv, på konst och på livet. Fler saker är möjliga än tidigare. Den har gett mig tron på att jag duger som manusförfattare. Först genom den omfattande antagningsprocessen och sen genom handledning och upplevelser under veckoträffarna. Utbildningen har blivit min biljett in i film- och tv-branschen.
 
Alma manusutbildning har ett mycket gott rykte. Det baserar jag på människor jag mött i branschen. Teorin och uppgifterna på webben håller riktigt hög nivå. Handledningen under våra skrivprojekt har varit suverän liksom flera av föreläsningarna vi haft under veckoträffarna. Utbildningen är djupt personlig och unik. Det beror på att Alma manusutbildning inte är en institution, utan drivs av yrkesverksamma proffs med ett otroligt personligt engagemang.

Jag hoppas att utbildningen finns kvar i många år så att fler får chansen att bli manusförfattare. Det säger ju branschen att det är brist på.

Följ mig på Facebook och få nästa inlägg i din feed! 

 Berliner Fernsehturm från terrassen på  Soho House Berlin .

Berliner Fernsehturm från terrassen på Soho House Berlin.


Bilden i toppen är tagen i Görlitzer Park under Almaveckan i Berlin 2017.

Skrivtips: minnesvärda scener

Ett enkelt och effektivt tips jag snappat upp under manusutbildningen är att tänka ”minnesvärda scener”. En tv-serie mår bra av att ha ett par riktigt minnesvärda scener per säsong. Det går förstås även att applicera på en långfilm, roman eller ljudbokserie.

Så vad är en minnesvärd scen?

Det är gärna något dramatiskt och/eller en livsavgörande händelse. Eller något komiskt. Gärna något som du aldrig tidigare sett förut. Jag tror att få glömmer scener som den fejkade orgasmen på kaféet i komedin När Harry mötte Sally eller slutet av klassikern Thelma & Louise när de åker ut över stupet.

Själv skriver jag komedi just nu. Vad är en minnesvärd komisk scen i min smak? Spoiler alert! Scenen i Bridesmaids när en hel möhippa drabbas av något oväntat inne i en exklusiv brudklänningsbutik och Melissa McCarthys karaktär Megan skriker: "Look away!

Testa att analysera din favoritbok/film/serie för att få en känsla för vad som är minnesvärda scener. Varför är de minnesvärda? Vad händer i scenen? Vad har hänt precis före scenen och vad händer efter?

Nu har jag nämnt filmer som exempel ovan, men det går utmärkt att analysera en bok som till exempel Björnstad av Fredrik Backman och hitta flera minnesvärda scener.

Efter analysen. Fundera! Vilka minnesvärda scener vill jag lägga till i mitt manus? Det ger energi i skrivandet! Testa och utmana dig själv i idéprocessen.

En svensk komediserie som jag tycker mycket om är Boy Machine från 2015. Inte minst scenen när Peder inser vad som är meningen med livet: 


Följ mig på Facebook och få nästa inlägg i din feed! 

Bilden i toppen är från den minnesvärda scenen i Bridesmaids, lånad från Universal Pictures.

Lärarnas filmpremiärer

Har fått en del frågor om Alma manusutbildning som jag går just nu, kul! Kommer berätta mer om min upplevelse i ett inlägg längre fram. Först filmtips! Under utbildningen träffar vi en hel del manusförfattare. Några är handledare, lärare IRL och på distans, medan andra gästspelar med en föreläsning eller två. Nu i september har tre av våra lärare och gästföreläsare premiär på sina filmer:

EUPHORIA

Lisa Langseths film Euphoria, med Alicia Vikander och Eva Green i huvudrollerna, är ett systerdrama som berör assisterat självmord. Filmen har världspremiär och tävlar just nu i en prestigefylld kategori i Toronto International Film Festival men har Sverigepremiär först i början av nästa år. Jag tyckte mycket om Lisa Langseths debutfilm Till det som är vackert (2010) om en ung kvinna som vill in i konstvärlden och hennes möte med den omtalade kulturmannen, en dirigent med Pierre Bourdieu i bokhyllan. Lyssna på Lisa Langseths sommarprat om du vill veta mer om denna kompromisslösa manusförfattare och regissör som nu slår igenom internationellt. (Bilden ovan, foto: Jürgen Olczyk)

BORG 

Förra veckan hade omtalade filmen Borg premiär. (Inte en slump att Björn Borgs klädstil på 70-talet hyllades i internationell press eller att han återförenades med ex-frun Mariana – vilket pr-maskineri!) Vi fick läsa manuset av Ronnie Sandahl under Almas vecka i Berlin och det är verkligen fint. Shia LeBeuf som spelar McEnroe kallade det poesi under pressträffen på TIFF. Ronnie Sandahl är journalisten och krönikören i Aftonbladet som sadlade om till manusförfattare och debuterade med långfilmen Svenskjävel 2015. En disciplinerad man som fått tennisarmar efter sina långa skrivpass på det hemliga kontoret i Malmö. ”Testa att skriva manusen mer litterärt”, sa Ronnie Sandahl till oss. Ett enkelt och inspirerande tips jag tar med mig för framtiden. 

MÄRTA PROPPMÄTT

Den animerade kortfilmen om den hungriga guldfisken Märta Proppmätt med manus av Petra Revenue har premiär den 22:e september. Vi fick se skisser för ett år sen under första studieveckan på Alma Löv Museum. Jag minns ett ostron som var kul och det borde vara första gången en transsexuell karaktär får plats i en svensk barnfilm? Petra Revenue är huvudlärare på Alma manusutbildning och även handledare för flera av oss i klassen. En av mina största teaterupplevelser i tonåren var när jag såg Petra Revenues pjäs Saliga Äro i Renströmska badhuset med min gymnasieklass. Tiden är rund. Ser mycket fram emot att se den här filmen med mina barn!

Följ mig på Facebook och få nästa inlägg i din feed!

 Ulla-Olle Ostron och Sony Snigel ur filmen  Märta Proppmätt.  

Ulla-Olle Ostron och Sony Snigel ur filmen Märta Proppmätt. 

Råd till blivande manusförfattare

Vad behöver en aspirerande manusförfattare veta? Hur kommer en nybörjare in i branschen? Jag har som student intervjuat flera mycket erfarna manusförfattare och här delar jag några av deras tips:

Våga lita på din historia: Det går inte att tillfredsställa alla som kommer att tycka och komma med insiktsfulla kommentarer. Då blir det till slut inget kvar av den historia du vill berätta.

Var uthållig: Det är så mycket väntan, så många omskrivningar och nålsögon som ska passeras för att få något i produktion. Du måste orka med tusen nederlag.

Skriv ett avsnitt: Pitcha dig själv genom att skriva ett avsnitt till en aktuell serie. Provskriv på spek helt enkelt.

Skriv ihop med någon: Det är en tuff bransch, men lättare att vara två. Bra strategi att teama ihop med någon. Författare och/eller regissör!

Ha en stark grundidé: Skriver du en originalhistoria ska du kunna berätta den på två rader. Då kan fler köpa den!

Håll koll på dina rättigheter: Så att du får credit för det du skriver.

Använd dina kontakter: Ingen tycker det är konstigt. En dag behöver de någon och det kan vara du! Skicka med något som du har skrivit. Ett eget avsnitt. Visa att du verkligen vill!

Lär dig hantverket: Bli så bra som möjligt på hantverket. Kan du tekniken kan du senare fylla i din egen touch. Skriv om. En av de viktigaste egenskaperna.

Utveckla ditt skrivande: Se till att få feedback så att du utvecklas. Ta hjälp av vänner och andra som kan läsa ditt manus.

Lägg inte alla ägg i en korg: Skriv olika saker som suger kraft på olika sätt. Blanda engagemang och svårighetsgrad. Skriv för olika genrer och sprid ut din skrivande. På så vis tjänar du pengar lite här och där.

Utveckla ditt skrivande 2: Automatisera inte din stil. Utmana dig själv!

Ge inte upp: Du är den du är. Och det duger. Du kommer att ge upp tre miljoner gånger. På det igen!

Tack alla fantastiska manusförfattare som jag fått intervjua! Och så vill jag tipsa om novellfilmen Nattbarn av Sanna Lenken som ligger på SVT Play just nu.

Följ mig på Facebook för at få nästa inlägg i din feed!

 Hej från en aspirerande manusförfattare. Foto: Henrik Berglund

Hej från en aspirerande manusförfattare. Foto: Henrik Berglund

Konst om konstvärlden

Som student vid en konstnärlig utbildning har jag haft huvudet fullt av konst under det senaste året. Det började med en djupdykning under första studieveckan, en slags omtumlande rites de passage, på Alma Löv Museum i Östra Ämtervik. På bilden ovan står jag på detta konstmuseum och presenterar mig själv och mina konstnärsdrömmar. Svettigt!

Vi pluggade mitt bland Lars Brunströms kopulerande kaniner, en dansande figur bland dockskåpsmöbler i en magisk installation av Sonja Nilsson och Max Streichers sovande jättar. Och backstage hemma hos familjen Broos där avgjutningar av konstnären Lars Lerins huvud vistades inför ett vernissage.

Jag ser fram emot en sista termin vid Alma manusutbildning i höst. Och så ser jag fram emot veckans släpp av konst om konstvärlden:

Långfilm! Svensk biopremiär av Ruben Östlunds omtalade The Square som utspelas i Stockholm. En satir om konstvärlden som har tilldelats Guldpalmen i Cannes, filmvärldens finaste pris. Delar av den svenska konstnärseliten är statister och några har roller. Galleristen Marina Schiptjenko spelar museichef och även konstkritikern Clemens Poellinger har en roll. Han skriver i SvD hur Ruben Östlund arbetat med konsteliten eftersom de, på kortare tid än vad en skådespelare kan repetera in, kan gestalta sig själva. Åratal av bekräftelse i konstvärlden skapar en typ av människa. Ruben Östlund har även castat en reklambyrå-AD för att gestalta en cynisk pr-strateg. I egenskap av copywriter på byrå har jag gjort en kortfilm tillsammans med Ruben Östlund. Jag hoppas att även reklambranschen (som alltid lånar av konsten) blir rejält häcklad.

Roman! Jag vill också läsa skådespelaren Evin Ahmads debutroman En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Den handlar om att komma från förorten till Stockholms dramatiska högskola på Vallhallavägen. Om att bli konstnär i privilegierade rum där sociala koder och klass har betydelse. Om jag hade haft möjlighet hade jag gärna köpt biljett till någon av Evin Ahmads fyra fester med film, boksläpp och gäster på Folkteatern i Göteborg. Som blivande debutant är jag djupt impad av arrangemanget. Hallå, vilken releasefest!

Tv-serie! Och så vill jag inte missa veckans avsnitt av tv-serien Younger. En komedi skapad av Darren Star och som utspelas på ett bokförlag i New York. Serien handlar om den fyrtioåriga ensamstående mamman Liza Miller som inte får något jobb förrän hon ljuger och säger att hon är tjugosex. Flera av birollerna är fantastiska. Till exempel Liza Millers vän och hyresvärd Maggie Amato, en konstnär som verkar ha haft sin storhetstid. I femte avsnittet i säsong 4 åker Maggie på en riktig blåsning av en yngre up and coming konstnär med ett enormt kapital. Både kulturellt och ekonomiskt. Maggies hämnd är suverän och hamnar förstås i tidningen. Heja Maggie!

Följ mig på Facebook om du vill ha nästa inlägg i din feed!

Att bli antagen och vikten av snygga skor

För ett år sen satt jag i familjen Broos kök på Östermalm och blev intervjuad. Det var det tredje och sista steget i processen för att bli antagen till Alma manusutbildning. Utbildningsledare Sara Broos sa att jag hade fina skor. Fröken P, Petra Revenue, sa att hon kom ihåg mig fastän vi inte setts på över 20 år.

Jag var oerhört nervös och intervjun gick fort. Den var över före utsatt tid. Enligt Google ett tydligt tecken på att intervjun gått riktigt dåligt. 

Efteråt gick jag till jobbet. Ett nytt jobb jag haft i bara några månader. Ett bra jobb med schysta kollegor, tjänstepension och betald semester. Ändå hade jag just sökt en utbildning för tredje gången. Sista försöket, hade jag bestämt.

Alma manusutbildning tar in ett litet antal elever per år och konkurrensen är stenhård. Jag visste det eftersom jag spruckit i andra provet två gånger tidigare. Men nu hade jag kommit så långt som till intervju. En av femtio personer.

Jag hade förberett mig under ett år års tid. Gått kvällskurser i manusskrivande för att kunna göra så bra ifrån mig som möjligt. Det räckte inte att kunna skriva som en copywriter

För att ansöka skickar du ett personligt brev, betyg, referenser och arbetsprover. Går du vidare väntar omfattande antagningsprover och du har en dryg vecka på dig. Som tur var sammanföll provet med en långledig helg. Min man tog ansvaret för barnen. Jag skrev dag och natt. 

Ett par veckor efter intervjun dök det upp ett mejl från Alma i inboxen. Jag skrek: ”Neeeeej!” när jag klickade upp det. Säker på att jag inte kommit in. För det stod inget i mejlet, bara en PDF med mitt namn på. Ett typiskt ”Tack, men nej tack”-brev. Min man undrade hur det stod till för han hörde hur jag skrek. Sen läste jag:

”Antagningsgruppen har idag efter en omfattande process haft sitt sista möte och beslutat om antagningen. Vi har glädjen att meddela att du är antagen till yrkeshögskoleutbildningen Manusförfattare, tillsammans med en fantastisk grupp på totalt sexton deltagare.”

Då skrek jag igen, av glädje. Firade med min man och med mina barn. Tyckte på en gång att det var riktigt smart att klä mig i leopardfläckiga Cruella de Vil-ökenkängor under intervjun.

Och det fanns ingen återvändo. Efter alla ansträngningar var jag helt säker på att det var det här jag ville göra. Trots varningar. För vem börjar plugga vid 42? Till ett dåligt betalt frilansyrke i en bransch som nästan är omöjlig att komma in i?

Jag sa upp mig från jobbet för att bli student. Det var viktigt för mig att inte ha en given väg tillbaka. Att våga ta livet och utbildningen på största allvar.

Nyligen träffade jag Sara Broos under en intensiv Almavecka i Stockholm. I en paus tittade Sara på mina silvriga platåskor och sa: "Vilka snygga skor!" 

Hon är sån, gillar skor. Det hade ingenting med antagningen att göra. Tror jag ;-). 

Ha en fin sommar! Vi hörs igen i början av augusti. Jag tar bloggsemester, men finns på Instagram: jennygromarkwennberg.

 Antagningskorna! Bra grej att fokusera på när en ska på intervju före allt som kan gå snett. 

Antagningskorna! Bra grej att fokusera på när en ska på intervju före allt som kan gå snett. 

Tiden är rund. Och knapp!

Tiden är knapp. Förskolan har stängt i flera dagar och det passar riktigt dåligt just nu. Skrivandet är all over the place! Förutom att skriva och intervjua manusförfattare inför ett skolprojekt, gör jag research. Jag gör djupintervjuer med journaliststudenter vid JMK i Stockholm. De är alla runt 20 och har just varit på praktik eller ska ut på långpraktik. Jag antecknar så att fingrarna kroknar och de delar generöst med sig. Om drömmar, plugg och praktikerfarenheter. Jag påminns om hur det var när jag själv var ung. Eller som en säger idag: jag relaterar.

Efter studenten 1993 började jag praktisera på Teater Trixter i Göteborg där Petra Revenue var (och fortfarande är) dramatiker och regissör. Jag kände till henne sedan tidigare då hon skrivit och satt upp pjäsen ”Saligo äro". En föreställning om en senil dam och hennes stora kärlek. Jag har fortfarande kvar en handskriven monolog ur Saliga Äro, eftersom jag tyckte att den var så vansinnigt bra. 

24 år senare är Petra Revenue min handledare under skrivandet av långfilmsmanus vid Alma Manusutbildning. Jag känner mig en smula religiös över att våra vägar har korsats igen. Tiden är rund. Petra Revenue är klok som en bok och en stjärna på att läsa sina elevers stolpiga synopsis och manus och hitta kärnan i dem. En lärare som har förmåga att peppa att skriva om och skriva bättre. Tiden är rund och jag är sjukt glad att jag får vara med om detta. Men knatter, knatter, knapp. Nu kroknar fingrarna visst helt.   

 Antecknar som en gam. Har fått "skrivfinger." Foto: Henrik Berglund. 

Antecknar som en gam. Har fått "skrivfinger." Foto: Henrik Berglund. 

Starstruck praktikant

Att vara 43 år och praktisera är både läskigt och spännande. Läskigt att vara nybörjare och en noob. Spännande att få kliva in i en helt ny värld och pitcha en tv-serieidé för första gången. 

Vi har sammanlagt 10 veckors praktik på Alma manusförfattarutbildning. Jag hade turen att få en plats på produktionsbolaget Filmlance under våren. Producenterna på Filmlance utvecklar tillsammans med manusförfattare och regissörer populära filmer och tv-serier som Beck och Springfloden. Senare i år har långfilmen Para Knas skriven och regisserad av Nikesiha Andersson premiär. Den är jag mycket nyfiken på! 

Under vårens praktik har jag fått läsa både böcker och manus i utveckling, pitcha en tv-serie och diskutera manus med producenter och manusförfattare. Till exempel har jag fått träffa manusförfattaren och dramaturgen Camilla Ahlgren. Hon ligger bakom tv-serier som Bron, Gåsmamman och Morden i Sandhamn och sitter i Dramatikerförbundets styrelse.

Jag blev starstruck och glad av att få träffa Camilla Ahlgren. (Tänk hon skrev Rederiet i början av 90-talet!) För hon verkar älska sitt jobb efter tjugofem år i en rätt så tuff bransch. Hon berättade om manusförfattarens villkor och menade att en dramaturg alltid ska se det bra i en berättelse först. Dramaturgen måste börja i det positiva när hen ger feedback, annars blir ingen sugen på att skriva om och utveckla. Camilla Ahlgren tipsade om att skriva serier även för radio. Det tar jag verkligen med mig, att det inte bara är tv som behöver berättelser i serieformat. 

Erfarenheterna från praktiken tar jag också med mig in i mitt skrivande, inte minst nu när jag skrivit synopsis till ljudbokserien Kämpa tjejer! Huvudkaraktären Jossan är praktikant på ett fitnessmagasin och kämpar för att få erfarenhet som ska leda till ett riktigt jobb.

Alltså inte helt olikt där jag är nu...

 Efter 20 år i reklambranschen är jag prakto i filmbranschen. I like it! 

Efter 20 år i reklambranschen är jag prakto i filmbranschen. I like it!