Storytel Original

En bajskorv på omslaget!

Omslag_Kämpatjejer.jpg

Så sjukt stolt över min första roman! Hur många debutanter har en BAJSKORV på omslaget? Eller fantastiska Hanna Dorsin från Grotesco som uppläsare? För 1,5 år sen vann jag tidningen Skriva och Storytels stora ljudbokstävling och den 9 oktober släpps komedin Kämpa tjejer! på Storytel. Hoppas att du vill lyssna! 💩Mer om serien hittar du här!

Snart release för Kämpa tjejer!

I oktober har min Storytel Original-serie Kämpa tjejer premiär i Storytel-appen, hurra! Komedin om journaliststudenten Jossan som aldrig tidigare har tränat och får praktik på det krisande hälsomagasinet Fit ska äntligen släppas! Redaktören har sagt sitt - "fungerar umärkt" och "underhållande". De sista korrändringarna är gjorda och förläggaren säger att det kommer bli så bra! Manuset är lämnat till skådespelerskan Hanna Dorsin som ska läsa in det. Hon är ju en dröm att ha som uppläsare! Helt fantastisk som klassföreståndare i Grotescos föräldramötet. Designer Emma Graves jobbar just nu med bokomslaget och det ska bli så spännande att se resultatet. Jag längtar efter att få höra min bok för första gången!

Vill du veta mer om serien? Få ett smakprov? Intervju? Hör av dig till mig! Mejla jenny.gromarkwennberg@gmail.com och telefon 0707-771416

Läs om vinsten i tidningen Skriva och Storytels stora ljudbokstävling 2017 här! Om vad som hände sen här. Och själva pitchen kan du läsa här.

 Foto: Henrik Berglund

Foto: Henrik Berglund

En jäkla bra bokidé

Äntligen har jag kommit till mitten av mitt manus! Och det beror på att jag skriver som en iller. Händer inget oväntat borde första versionen av min idé ”Kämpa tjejer!” vara klar i december. Då sätter jag, som det heter i skrivarkretsar, punkt.

Visst har du hört någon säga ”jag har en så jäkla bra idé till en bok”? Kanske har du själv snackat om en bokidé? Eller så tillhör du smygarna, de som inte säger ett knyst. Det vore inte konstigt eftersom var tredje svensk drömmer om att skriva en bok.

Som 20-åring snackade jag om mina bokidéer. En vän från teatergruppen jag var med i då påminde mig nyligen. Han kom till och med ihåg titlarna: "En löskokt manet" och "En topz till frukost". Yes, jag var en big time snackare!

Jag hade tre romaner i huvudet, men självförtroendet höll inte och bubblan sprack. Jag slutade skriva någonstans mitt i första manuset. Sen skrev jag inte alls under tjugo år.

När jag började skriva igen som 40-åring var jag definitivt en smygare. Hade lärt mig av skammen att inte lyckas sätta punkt. Men så vann jag en pitchtävling och fick en oväntad möjlighet att förverkliga författardrömmen. Det gick inte att smyga längre, jag blev en snackare igen. 

Nu jobbar jag stenhårt för att få idén ur mitt huvud och in i ett dokument. Synopsis, outline och karaktärsbeskrivningar är klara. Pilotavsnittet är testlyssnat och godkänt av redaktionen på Storytel. Nu är det ”bara” att skriva. Och jag är halvvägs!

I säsongspremiären av Babel  berättar Paul Auster att senaste romanen ”4 3 2 1” är skriven i ett snabbt tempo. Författaren trodde att det skulle ta mer än fem år att skriva boken, men det tog ”bara” tre och ett halvt år. Och det är nog därför så få, som har bra bokidéer, förverkligar dem. Det tar tid och kräver disciplin för att slutföra ett så omfattade projekt. 

Alla kan ha en idé till en bok. Men det är rätt få som skriver en. Grattis till dig som lyckas sätta punkt!

Ps. Ont om tid och vill sätta punkt redan efter en dag? Testa att skriva en chattberättelse! Förra veckan släppte Storytel nya supersnabba berättelser i appen Stories by Storytel. Appen är gratis och där kan du bland annat läsa min chattdebut ”Sent Ute”.

Följ mig på Facebook och få nästa inlägg i din feed!

 Debut i miniformat! 

Debut i miniformat! 

Jag kan skriva, jag är inte rädd

Redan innan jag lärde mig alfabetet ville jag bli författare. Som 17-åring skrev jag en novell, uppmuntrad av min lärare i svenska på Göteborgs Högre Samskola. Ett par år senare skickade jag in den till Vecko-Revyns stora novellpristävling. Och jag vann! 

Sen gjorde jag det sämsta valet någonsin. Jag trodde inte på mig själv tillräckligt mycket för att fortsätta drömma om att bli författare. Efter ett par år slutade jag helt att skriva dikter och noveller. Trots att en förläggare i juryn ringt blev det aldrig en roman.

Jag ville ändå skriva. Så jag sökte och kom in på journalistutbildningen i Göteborg. Direkt efter det copylinjen på Berghs i Stockholm. Copylinjen var och är en drömutbildning. Fast jag var rädd att inte få jobb, att inte duga. Självkänslan var på avgrundslåg nivå. Det räckte inte att jag fick jobb innan utbildningen var klar.

Mina tjugo år i reklambranschen har varit fyllda av kreativa utmaningar. Jag har gjort mitt bästa. Jobbat som en gam. Snuddat vid den berömda väggen. Jag är tacksam för allt jag har fått vara med om. Spelat in reklamfilm i London strax före IT-bubblan och bott på mytomspunna The Groucho Club. Jobbat med några av Sveriges (världens!) bästa regissörer, fotografer och konstnärer. Myntat uttrycket Knark är bajs. Jag har till och med hälsat på Kanye West - under arbetstid!

Samtidigt har det skavt. Värst var tillfället när en vän från tonåren, en mycket framgångsrik konstnär som vågat gå sin egen väg, frågade hur det gick med skrivandet. Ingen hade frågat på flera år. Men vännen kom ihåg mina drömmar och uppmuntrade mig att börja skriva igen. Det var så fint och det gjorde så ont. Jag vågade inte. Hellre hyfsad copywriter än misslyckad författare.

Så gick det några år till och jag fyllde 40. Då fick jag den finaste present jag någonsin fått. En skrivarkurs! Min man Erik visste att det skavde. Trots att jag aldrig pratade om det. Och när dörren till det andra skrivandet öppnades igen efter tjugo år gick den inte att stänga. Sedan dess har jag skrivit så fort det funnits tid. Skrivit så mycket att jag till och med sagt upp mig från jobbet. Nu är jag manusförfattarstudent på heltid och lever på CSN.

Jag har börjat en ny resa. Eller snarare fortsatt där jag hoppade av – i ren och skär skräck. Nu är jag Stig-Helmer från Sällskapsresan. Han som botade sin flygrädsla med en kurs och positiva affirmationer. Nu ska jag också ut och flyga. Jag kan skriva, jag är inte rädd.

Tjugofyra år efter första vinsten har jag vunnit ännu en skrivtävling. Tidningen Skrivas och Storytels stora ljudbokstävling. Ändå vågade jag inte riktigt tro när förläggaren på Storytel berättade att redaktionen skrattat högt åt min pilot. Jag var tvungen att dubbelkolla att de verkligen menade det och att det betydde att det skulle bli en hel serie.

Jag kommer att debutera som författare med Kämpa tjejer! en Storytel Original ljudbokserie våren 2018. Jag är sjukt stolt och glad. Det vore fantastiskt roligt om du vill lyssna på boken när den är klar!

Jag kan skriva, jag är inte rädd.

Här kan du läsa den vinnande pitchen till Kämpa tjejer!

Vill du ha nästa inlägg i din feed? Följ min författarsida på Facebook.

 1993 tog jag studenten, praktiserade på Teater Trixter och vann Vecko-Revyns stora novellpristävling.

1993 tog jag studenten, praktiserade på Teater Trixter och vann Vecko-Revyns stora novellpristävling.

 2017 vann jag Storytels och tidningen Skrivas stora  ljudbokstävling . Min andra chans!

2017 vann jag Storytels och tidningen Skrivas stora ljudbokstävling. Min andra chans!